Igår när jag körde hem lyssnade jag på The All-American Rejects - Gives You Hell och sjöng/mimade ivrigt med. Vid ett ställe sjunger de:
And truth be told I miss you
And truth be told I'm lying
och I'm lying sjungs liksom med mer eftertryck, så jag tog i ordentligt och förvred väl ansiktet av koncentration och sinnesrörelse och skrekmimade "I'm lying!!". Just då svängde jag upp för backen/kurvan nära vårt hus, och månne inte typ de enda "grannar" vi har sitter ute och glor på mig. Stackars människor. Jag vände snabbt bort blicken och stängde illa kvickt mitt gap. Sedan försökte jag se sofistikerad och lugn ut när jag körde vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar